Vad är ett kamphav?

Kamphav, vad är det?


Varifrån kommer namnet Kamphavet? Varför har vissa experter tidigare ifrågasatt att det alls funnits en vattensamling som gett kvarteret dess namn? Svaren handlar bland annat om otillförlitliga källor och handritade kartor baserade på bristfälliga mätningar. Kartor som dessutom kan spegla stora visioner som sedan aldrig förverkligas. Här berör vi några av dessa frågor. 


Bilden  är ett utsnitt ur en karta från 1773 benämnd Nya Upsala gamla grundritning för regleringen i Drottn. Christinae tid. Alltså en karta med förlaga(or) från 1600-talet. Av gravör Fredrik Akrel för Johan Bendict Busser. Finns  hos Uppsala universitetsbibliotek och kan sökas digitalt. (Se länken längst ned på denna sida.)


Här visas  kvarteret Kamphavet i en  annan form än på vissa andra kartor och med en gatusträckning mot "Wägen till Enköping" som ifrågasatts. Forna tiders kartor visar inte alltid verkligheten, dels beroende på brister i det kartografiska kunnandet, dels för att misstag förvärrades när kartor kopierades, men inte minst för att kartor också kunde spegla beställarens vilja och visioner.


En ny stadsplan 1643 och gamla kartor

Med rötter i medeltiden präglades Uppsala ännu under 1600-talet av trånga gator och vad som redan då ansågs som otidsenligt. År 1643 beslöt drottning Kristinas förmyndarregering att en ny stadsplan skulle tas fram. Stadsplanen, tidigare benämnt regleringsplan, togs fram med gator i ett rutnät som i stort kan kännas igen i senare kartor.


Även Olof Rudbeck d.ä. presenterar två stadskartor vid denna tid som ska spegla regleringsplanen men som samtidigt också tecknar ett äldre Uppsala. Rudbeck ger en delvis annan bild av det medeltida Uppsala än regleringsplanen. Underlaget till kartan ovan kommer  från hans Atland, Atlasbandet från 1679 men är ritad ett sekel senare på Bussers uppdrag. I kartan finns den medeltida infartsvägen västerifrån i 45 graders graders vinkel mot det föreslagna rutnätet. En uppfattning är att Rudbeck i sin tur har skapat sin karta på underlag från 1200-talet men även det har ifrågasatts på senare tid. En teori har förts fram om att kartan speglar stormaktstidens, 1600-talets, patriotiska strävanden.     


Rudbecks karta över det nya Uppsala (en annan än den ovan) skiljer sig också från regleringsplanen. Vetenskapen säger att Rudbecks karta över hur staden var tänkt att omformas och byggas ut är den mest tillförlitliga. Men inga av kartorna  kom att förverkligas i alla detaljer som staden sedan utvecklades. Mer om problemen med den tidens kartor i lästipset nedan då resonemangen här är  förenklade.


I databasen Alvin, som drivs av Uppsalas, Lunds och Göteborgs universitet, finns 12 av Rudbecks kartor och teckningar med uppsalamotiv. Klicka här. Fler gamla uppsalakartor finns i Lantmäteriets kartdatabas här.


"Förr sjö eller damm"

Gamla kartor är alltså inte pålitliga av flera skäl som kan vara svåra att reda ut. Det är en bakgrund till en tidigare diskussion bland fackfolk huruvida det verkligen funnits en damm i kvarteret, eller bara en brunn som sedan blev en sinande pump. Dock visar samtliga kartor i de offentliga arkiven fram till någon gång på 1800-talet, som studerats i arbetet med denna hemsida, något som liknar en damm. I Ortnamnsregistret  beskrivs Kamphavet  bl.a. som "förr sjö eller damm".


I rapporten Verelius källare, en källarglugg i Åsgränd (Upplandsmuseet 2006:25) skriver Linda Quiström med källhänvisning: "Efter 1809 års brand beslöt man fylla igen dammen, anlägga en brunn och använda platsen som torg. Det dröjde innan planerna sattes i verket, men vid början av 1840-talet var Kamphavstorget färdigt och brunnen på plats" (Bergman 1844:45). Skriften kan laddas ned från vår inledande sida.




 



















Vy över dåvarande Kamphavstorg mot universitetsbyggnaden. Den pump som syns till höger är det sista spåret av dammen Kamphavet. Foto Heinrich Osti, 31 juli 1890. Tillhör Uppsala universitetsbibliotek. 



Vilka hästar?

En annan tvistefråga är namnets härkomst. Sedan  gammalt är "kamp" och "kampe" dialektala benämningar för häst. Men vilka hästar? Den frågan ställer Teddy Brunius och  Uno Skatt i en bok från 1992; Strövtåg bland gamla gårdar och nya hus i Uppsala: "Bakom universitetet låg förr en plats som kallades Kamphavet. Kanske var det för att bönderna ställde sina kampar här, när de dragit in varor till torghandeln. Hästarna fick stå medan bönderna bedrev handel och styrkte sig på värdshusen före hemfärden."


Andra teorier presenteras i boken: "Man har gissat att beteckningen Kamphav skulle vara härlett från det latinska ordet Campus. Varje universitet med självaktning kallar de grönskande fälten omkring universitets-lokalerna för Campus." Brunius fortsätter: "Vem vet, kanske var det universitetets ridhästar som gav namn åt platsen då de parkerades efter studenternas ritter." 


En ytterligare tolkning är att Kamphavet syftar på att vattensamlingen befunnits vid kammen på Uppsalaåsen. Åsen vindlar genom Uppland och Uppsala slott är beläget på denna ås krön (kam) strax söder om kvarteret. Den betydelsen av förleden "kam" i kamphav återfinns på andra håll i Sverige och ses som en möjlig förklaring. Mer om Uppsalaåsen som sedan istiden vindlar genom Uppland finns att läsa på Wikipedia.


Den  som trängt djupt i namfrågan är Mats Wahlberg i den omfattande skriften Uppsalas gatunamn (Uppsala stads historia IX:1). Han är docent i nordiska språk, särskilt ortnamnsforskning, vid  Uppsala Universitet. Wahlberg redovisar flera teorier, som den ovan om en vattensamling vid en åskam, men konstaterar att Olof Rudbeck 1625 skriver "Af Campe kallas det Träske i nya Vpsala in wed CL. Vereli gård ... Kampehaf, der Konungarnas hästar skiölgdes..." (Sid 46-47) Fler källor från 1600-talet presenteras i boken. Wahlberg kan sägas verifiera kopplingen kamphav - hästar genom sin noggranna genomgång av de historiska källorna. Hans bok Uppsalas gatunamn kan laddas ned här.


Kamphavet är ett gammalt namn på vattensamlingar som även återfinns på andra håll, både i Sverige och  Norge. Bl.a. på en liten sjö i Rö socken, Roslagen. Namnet förknippas även där med hästar och denna sjö har också en hemsida.


-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Kartan ovan  med teckenförklaringar finns i Uppsala universitetsbiblioteks kulturdatabas Alvin .

Rudbecks karta som nämns ovan finns i samma databas.På ingångssidan finns en förteckning över databaser med information om och bilder från Uppsalas historia med länkar.


Ett ingående och mycket intressant resonemang om 1643 års stadsplan och svårigheterna att tolka den tidens kartor finns att läsa i årsskriften Uppland 1994 utgiven av Upplands fornminnesförening sidan 79 ff. Författaren Johan Anund skärskådar även en annan karta utgiven 1667 som han kallar märklig.