----- 1700-tal -----

Om Kamphavet

1700-talet


 Kartan nedan visar några kvarter i Uppsala år 1770 med Kamphavet i mitten. Invånarantalet uppgick till cirka 3 800 och det mesta som idag är stadsbebyggelse var ännu landsbygd och skulle så förbli under många år. I Kamphavet syns den damm som gav kvarteret dess namn. Om ytterligare ett sekel uppförs universitetets huvudbyggnad öster om kvarteret. På dess plats finns i kartan en stallgård från 1665.


1700-talets Uppsala präglades under seklets första hälft av branden 1702 när betydande delar av den centrala staden slukades av elden som även härjade slottet och domkyran. Konsekvenserna var förödande för staden, dess befolkning och ekonomi. Ett talande exempel är Uppsala slotts ödeläggelse. Efter branden stod slottet övergivet i flera decennier. Sverige under Karl XII var invecklat i ständiga krig och pengarna räckte inte till. 1744 inleddes återuppbyggnaden och först 1757 stod slottet inflyttningsklart i dess nuvarande gestaltning. 1809 uppfördes sydöstra slottstornet. Den planerade norra sidoflygeln byggdes däremot aldrig.


När  kartan nedan ritades hade en ny tid randats. Stadsplanden från 1600-talet styrde stadsbilden även om den aldrig genomfördes fullt ut och definitivt inte enligt den karta som kan ses på sidan Vad är ett kamphav? till höger i menyn. Universitetet växte snabbt i betydelse och ryktbarhet men ännu skulle det dröja innan nya tider nådde Kamphavet.


Befolkningsstatistiken från den här tiden är bristfällig. På länsnivå uppgick invånarantalet till drygt 60 000 personer år 1749 för att långsamt växa till 81 000 personer år 1800. I Uppsala stad växte befolkningen till  runt 5 000 personer under samma tid.



Kvarteret Kamphavet återfinns i mitten på kartan. Den otydliga numreringen 39 visar den damm som gav kvarteret dess namn. Ingenting  från 1770 finns kvar idag, vare sig damm, byggnader eller trädgård. Bilden ovan är ett utsnitt.

   


Hospitalets begravningsplats (53 i kartan ovan) är vad som idag vuxit till Uppsala gamla kyrkogård. Observera tobaksplantagen nedanför. Från 1600-talet odlades tobak i Sverige och denna plantage, som ska vara anlagd 1756, sägs ha räckt till för att försörja  både stad och län  på rökverk. Kronan propagerade för tobaksodling för att i merkantilismens anda minska importen.  Mer om svensk tobaksodling under fyra sekel fram till 1964 finns här. Dock utvidgades kyrkogården till att omfatta även tobaksplantagen redan 1793.


Många gator har liknande namn som idag. Ett undantag är Kyrkogårdsgatan som här benämns Västra Ladugårdsgatan. S:t Olofsgatan benämndes långt senare Järnbrogatan, närmare bestämt  mellan 1848 och 1965  efter den smala järnbro som under denna tid låg över Fyrisån. Kan tilläggas att den gamla   järnbron magasinerades under 22 år varefter den placerades ett kvarter uppströms 1987 där den idag förbinder S:t Johannesgatan och Linnégatan.


Originalkartan ägs av Pelle Öhlund. Längst ned på denna sida finns kartan som omfattar hela Uppsala fritt att ladda ned.


 


 

Skräddaråldermannen Berggrens trädgård som vid den här tiden fanns i kvarteret. Trädgården omfattade den södra halvan av kvarteret men informationen om trädgården och dess ägare är knapphändig.


Tomten ägdes tidigare av professor Verelius vars hus från 1676 syns längst till höger. Huset var beläget mot det som idag är Martin Luther Kings plan och revs i början på 1900-talet. Verelius hus återfinns på två foton på sidan 1896-1937 och också på sidan 1600-tal som nås i menyn t.h.


Den norra halvan av kvarteret är bebyggd med ett antal låga timmerhus och man kan anta att det forfarande kan ha förekommit djurhållning i kvarteret. Ännu levde många stadsbor, om inte de flesta, på självhushållning och brukade de betes- och odlingsmarker som omgav staden. Av akvarellen att döma hade dessa hus torv som takbeklädnad vilket fortfarande var vanligt på den tiden. Torvtaken försvann dock successivt i stadsmiljöer tillsammans med denna mycket enkla bebyggelse eller ersattes med tegel.


Konstnär är Johan Gustaf Härstedt men dateringen ä rosäker. Två andra akvareller över Berggrens trädgård i Uppsala universitetsbiblioteks databas dateras till 1783 och 1801 och kan sökas här. Observera att dessa akvareller inte ger riktigt samma bild av kvarteret som kartan ovan. Kartans stilrena byggnad med sidoflyglar på den Berggrenska södra delen av kvarteret saknas i både akvareller och andra kartor. I de två andra akvarellerna syns vattenspeglar, på den ena vid Vereliushuset vilka också är svåra att placera in i ovan-stående karta.



Exercitiegården från 1665 avbildad 1872. Vid den här tiden kallades den även för Stallgården. Härstedt är även här konstnären.


Exercitiegården  syns i kartan ovan utmärkt med ett X i övre högra hörnet. Byggnaden uppfördes av Olof Rudbeck d.ä. Här låg tidigare ett stall som Gustav II Adolf låtit uppföra på 1620-talet. De små bokstäverna k, l och m i kartan betyder i tur och ordning Exercismästarens rum, Beridarehuset och Stallet. Fler bilder finns i både universitetets och Upplandsmuseets samlingar.


Om bakgrunden till Excercitiegården ur Upplandsmuseets rapport 2010:16 Universitetsparken Lämningar efter ärke-biskopsborgen av Anna Ölund:

"Det gamla Kungsstallet och marken hade donerats till akademin av drottning Kristina 1648. Syftet med donationen var att en ny universitetsbyggnad skulle uppföras och ritningar till byggnaden hade troligen tagits fram av Nicodemus Tessin d.ä. Av ekonomiska skäl blev bygget inte av utan på platsen upprättades istället en exercitieinstitution där franska och italienska lärdes ut, liksom ridning, fäktning och dans. Exercitiegårdens syfte var att uppmuntra adliga ynglingar att komma till akademin." Rapporten finns här.






Klicka på lilla kartbilden här intill

så laddas en högupplöst karta

på 5 megabyte som kan sparas.

Den innehåller teckenförklaringar.