Om kvarteret Kamphavet

Om Kamphavet

Kvarterets historia i korthet

Kvarteret Kamphavet inramas av Övre Slottsgatan,

S:t Olofsgatan, Kyrkogårdsgatan och Gropgränd. På kvarterets östra sida står Uppsala Universitets huvudbyggnad med aula från 1880-talet. Mot väster ligger Uppsala gamla kyrkogård. Några hundra meter mot söder finns biblioteket Carolina Rediviva, Uppsala slott och Botaniska trädgården.


Flera teorier om kvartersnamnet kan spåras från 1600-talet till 1800-talet. Här fanns en damm där bönder och andra tillresande vattnade hästar och boskap. "Kamp" och "kampe" är är nämligen gamla dialektala benämningar på hästar. Läs mer om kvartersnamnet på sidan Vad är ett kamphav? som nås via menyn till höger.


Efter den förödande branden i Uppsala 1809 åter-uppbyggdes inte de hus kring vattensamlingen som brann. Dammen fanns länge kvar i ett mer eller mindre uttorkat skick och ersattes kring 1850 av en pump som togs bort i slutet av seklet.


Ett torg skapades benämnt Kamphafstorg som långt senare namnändrades till Martin Luther Kings plan i samband med världskyrkomötet i Uppsala 1968. Ett foto från 1890 på sidan Vad är ett kamphav? visar torget och pumpen. Se menyn t.h.


Husen i kvarteret

Universitetets fastigheter i Kamphavet ges här intill nummer 2 och 4 - 6 och uppfördes mellan 1896 och 1910. Formellt ägs dessa av stiftelser vars av-kastning går till universitetet. Fastigheterna 1 och 3 är i privat ägo.


Numreringen utgår från historiska kartor. Idag benämns fastigheterna  Fjärdingen 17:1 - 17:7 vilket delvis följer samma bakvända ordning runt kvarteret. Kommunens baskarta som länkas nedan visar de moderna fastighetsbeteckningarna.


Nr 1. Gropgränd 2 är ett funktionalistiskt femvåningshus med bostadsrätter som uppfördes 1936 efter ritningar av Simon Lindsjö.


Nr 2. Övre Slottsgatan 14 A och Gropgränd 4 uppfördes efter ritningar av Oscar W Nilsson från 1910. På tomten stod det gamla Vereliushuset från 1646. Det räddades undan den stora branden 1809 men revs 1906 för att ge plats för den nya byggnaden. Gamla målningar av Vereliushuset finns på sidorna 1600-tal och 1700-tal. Se även sidan 1896 - 1937 med tre foton av huset, varav ett från rivningen när plats bereddes för den nya byggnaden. Sidorna nås via menyn till höger. Mycket har skrivits om Olof Verelius. I korthet här.


Nr 3Kyrkogårdsgatan 13. Det lilla tvåvånings bostadshuset i trä mot gatan uppfördes redan 1823. På 1990 -talet uppfördes inne på gården ett mindre tvåvåningshus med skyddsrum i källarplanet. Formellt består denna del av kvarteret av två fastigheter men brukas som en enda.


Nr 4. Övre Slottsgatan 14 B ritades av Sven A. Nordenmark 1906 och uppfördes 1907 - 08 av David Rapp som samtidigt lät bygga det vackra Rappska huset i hörnet av Sysslomansgatan - Skolgatan vilket revs på 1960-talet, sörjt av många uppsalabor. Huset 14 B är den enda som uppfördes av en planerad stor utbyggnad som var tänkt att även omfatta husen 2, 1 och 3 i kartan. Varför denna storslagna plan inte fullföljdes väcker nyfikenhet. Det hade dock krävt betydande kapital och skicklighet att bekosta ett så stort byggprojekt.


Nr 5. S:t Olofsgatan 1A och 1B byggdes enligt ritningar som godkändes 1898. Fastigheterna nummer 5 och 6 gav kvarteret en enhetlig fasad mot norr. Här inleddes förnyelsen runt förra sekelskiftet när de två första högreståndsbyggnaderna uppfödes som idag ger kvarteret dess prägel.


Nr 6. Övre Slottsgatan 14 C var den första byggnaden i förnyelsen kring förra sekelskiftet. Ritningarna av  Lars Johan Laurentz godkändes 1896.


Moderna fastighetsbeteckningar och historiska gatunam

I Uppsala kommuns baskarta framträder dagens gällande fastighetsbeteckningar Fjärdingen 17:1 - 17:7 när kartan förstoras. Stadsdelen Fjärdingen, tidigare Fjärdingsroten, är det äldsta området i västra Uppsala. Läs om Fjärdingen på Wikipedia. Boken Uppsalas gatunamn av Mats Wahlberg och utgiven av Ortnamsarkivet i Uppsala ger en historisk översikt av staden och dess gatunamn. Fjärdingen beskrivs på 15 sidor. Boken kan laddas ned här.


Den Gustavianska donationen

Fastigheterna 2 - 5 i kartan förvaltas av Uppsala Universitetsförvaltning med anor tillbaka till 1624 efter den så kallade Gustavianska donationen. Gustav II Adolf  satte sin namnteckning under ett donationsbrev som gav universitetet över 300 gårdar och en mängd fasta tillgångar, främst jordbruksmark och skog. Idag förvaltas 603 stiftelser som formellt äger dessa tillgångar. Mer om denna historia på förvaltningens hemsida.


Nya tider, nya namn på torg och gator

Kamphavstorg  framför  Övre Slottsgatan 14 A, B och C namnändrades 1968 till Martin Luther Kings plan  i samband med medborgarrättskämpens död. Sedan 1978 står en skulptur på planen benämnd Befrielsen som skapades av uppsalakonstnären Olof Hellström till minne av Martin Luther King.


Tidigare hette gatan som gränsar i öster mot universitetsbyggnaden för Åsgatan, vilket var naturligt då den är dragen efter krönet av Uppsalaåsen. På 1400- eller 1500-talet namnändrades den till Slottsgatan vilket hänger samman med dess sträckning fram mot backen upp till Uppsala slott. Gatan benämndes också Stora Slottsgatan. I 1671 års plan över Uppsala stad fick den därefter namnet Öfre Slottsgatan samtidigt som Kongshögagatan nedanför slottet namnändrades till Nedre Slottsgatan. Läs mer i boken Uppsalas gatunamn som kan laddas ned ovan.


Stenstadens framväxt med Paris som förebild

Under 1800-talets senare år genomgick Uppsala en genomgripande förvandling som fortsatte in på 1900-talet. Kvarterets gestaltning med en tät och hög bebyggelse var typisk för sin tid och återkommer i många  europeiska städer, även svenska.


Detta berörs i boken Nittonhundratalets Uppsala (Del XI i serien Uppsala Stads Historia,  kap. 16-17) av av Tommy Möller och Hans Norman. Byggnadsidealet omsattes i 1874 års svenska byggnadsstadga som "frikostigt erbjöd möjligheter att bygga både på höjden och att utnyttja tomtutrymmena väl och som därför gav goda tillfällen till förtjänster". Tyvärr har mycket av denna bebyggelse förvunnit under 1900-talet, även i Uppsala.


Förebilden till byggnadsstadgan kommer enligt författarna från Paris. Under Napoleon III genomgick den franska huvudstaden en radikal  omgestaltning under åren 1852 - 1870 som leddes av ämbetsmannen G.E. Haussmann Det nya stadsbyggnadsidealet har benämns regularism och även Haussmansystemet. Kompakta och höga kvarter längs stora, nyanlagda, boulevarder och avenyer ersatte en mycket äldre bebyggelse. Här  finns 1874 års svenska byggnadsstadga att ladda ned.

Bra källor om det historiska Uppsala

Uppsala i korthet med fokus på nutid och överskådligt om historien finns på Wikipedia.

En omfattande artikel på Wikipedia om stadens historia finns här.

Stadsarkivet är ingång till kommunens alla arkiv. Förvarar originalritningar på hus i staden från ca 1870–1970 och landskommunerna från cirka 1950–1970. Här finns även äldre kartor och stadsplaner från 1800-talet och framåt och mycket mer.

Riksarkivet / Landsarkivet i Uppsala förvaltar en stor samling dokument  varav alla inte digitaliserats. Via nätet kan arkiven sökas på flera sätt.

Uppsala universitetsbibilotek är en självklar guldgruva.

Databasen Alvin utvecklas och drivs av Uppsalas, Lunds och Göteborgs universitets-bibliotek i ett samarbete med 60-talet andra kulturinstitutioner.

Upplandsmuseet. Utställningar på fyra vånigsplan. Från en dator på museet kan  samligen med bl.a. drygt 200 000 fotografier nås. Upplandsmuseet utnyttjar DigitaltMuseum.

DigitaltMuseum.se är en gemensam databas för 63 norska och svenska museer med två miljoner objekt och som växer snabbt. En sökning på ordet Uppsala gav 368 959 träffar och ordet Kamphavet 241 träffar i maj 2019.

                                                        -- Övrigt --

Scribo är en blogg om både nutid och dåtid.

Verelius källare, en källarglugg i Åsgränd. Skrift utgiven av Upplandsmuseet i samband med utgrävningar runt Övre Slottsgatan. Laddas ned här.

Historia på nätet utveckas snabbt och ovanstående är en ögonblicksbild i september 2018. Vi tar gärna emot tips om hur ovanstående källor utvecklas och nya intressanta historiska sajter ur ett uppsalaperspektiv.


Vi söker bilder,

dokument

och historier


Som kvarteret ser ut idag har det en historia som sträcker sig från slutet av 1800-talet men med betydligt äldre rötter än så.

Alla bidrag, kommentarer och förslag är välkomna!

Ulf Bergmark

0701-324045

e-post