Om kvarteret Kamphavet

Om Kamphavet

Kvarterets historia i korthet

Kvarteret Kamphavet inramas av Övre Slottsgatan,

S:t Olofsgatan, Kyrkogårdsgatan och Gropgränd. På östra sidan ligger Uppsala Universitets huvud-byggnad och aula från 1877. Västerut ligger Uppsala gamla kyrkogård. Några hundra meter söderut åter-finns biblioteket Carolina Rediviva, Uppsala slott och Botaniska trädgården.


Det finns flera teorier om kvartersnamnet som kan spåras från 1600-talet och in på 1800-talet. Här låg en damm där bönder och andra tillresande vattnade hästar och boskap. "Kamp" och "kampe" är gamla dialektala benämningar på hästar. Läs mer om kvartersnamnet på sidan Vad är ett kamphav? som nås via menyn till höger.


Efter den förödande branden i Uppsala 1809 åter-uppbyggdes inte de hus kring vattensamlingen som brann. Dammen fanns länge kvar i ett mer eller mindre uttorkat skick och ersattes kring 1850 av en pump som även den försvann. Ett torg skapades benämnt Kamphafstorg som namnändrades till Martin Luther Kings plan i samband med världs-kyrkomötet i Uppsala 1968. Ett foto från 1890 på sidan Vad är ett kamphav? som nås här till höger visar torget och pumpen.


Husen i kvarteret

Universitetets fastigheter i Kamphavet ges här intill nummer 1 - 4 och uppfördes mellan 1896 och 1910. Formellt ägs dessa av stiftelser vars avkastning går till universitetet. Fastigheterna 5 och 6 är i privat ägo. Mer om kvarterets historia med anor hundra-tals år tillbaka, se nedan och på sidorna som nås via menyn till höger.


Dagens fastighetsbeteckningar är Fjärdingen 17:1 - 17:7 och följer inte en strikt ordning runt kvarteret.    I kommunens baskarta som länkas nedan framträder beteckningarna när kartan förstoras.


Nr 1. S:t Olofsgatan 1 A och 1 B stod klart 1898 i direkt anslutning till nästa byggnad som färdigställdes två år tidigare. Dessa byggnader gav kvarteret en enhetlig fasad mot norr. Här inleddes förnyelsen runt förra sekelskiftet när de två första högreståndsbyggnaderna uppfödes som idag ger kvarteret dess prägel.


Nr 2. Övre Slottsgatan 14 C stod klart 1896 och var den första byggnaden i förnyelsen av kvarteret kring förra sekelskiftet. Ritades av  Lars Johan Laurentz. Byggherre var grosshandlare David Rapp som samtidigt lät bygga det vackra Rappska huset i hörnet Sysslomansgatan - Skolgatan. Det revs på 1960 talet, sörjt av många uppsalabor. 


Nr 3. Övre Slottsgatan 14 B ritades av Sven A. Nordenmark och uppfördes 1907 - 08 av David Rapp. En av ägarna var Rudolf Österberg, lantbrukare från Gotland som bodde här på plan 2 fram till 90 års ålder 1967. Huset är den enda som uppfördes av en planerad stor utbyggnad som var tänkt att även omfatta fastigheterna 4, 5 och 6 i kartan. Varför denna storslagna plan inte fullföljdes väcker nyfikenhet. Det hade dock krävt betydande kapital och skicklighet att förvärva alla fastigheter och bekosta ett så stort byggprojekt.


Nr 4. Övre Slottsgatan 14 A och Gropgränd 4 uppfördes 1907 - 08 efter ritningar av Oscar W Nilsson. På tomten stod det gamla Vereliushuset från 1646. Det räddades undan den stora branden 1809 men revs 1906 för att ge plats för den nya byggnaden. Gamla målningar av Vereliushuset finns på sidorna 1600-tal och 1700-tal. Se även sidan 1896 - 1937 med tre foton av huset, varav ett från rivningen när plats bereddes för den nya byggnaden. Sidorna nås via menyn till höger. Mycket har skrivits om Olof Verelius. I korthet här.


Nr 5. Gropgränd 2 är ett funktionalistiskt femvåningshus med bostadsrätter som uppfördes 1936 efter ritningar av Simon Lindsjö.


Nr 6.  Kyrkogårdsgatan 13. Det lilla tvåvånings bostadshuset i trä mot gatan uppfördes redan 1823. På 1990 -talet uppfördes inne på gården ett mindre tvåvåningshus med skyddsrum i källarplanet. Formellt består denna del av kvarteret av två fastigheter men brukas som en enda.


Moderna fastighetsbeteckningar och historiska gatunam

Numren på fastigheterna i kartan ovan överensstämmer inte med dagens fastighetsbeteckningar Fjärdingen 17:1 - 17:7. Stadsdelen Fjärdingen, tidigare Fjärdingsroten, är det äldsta området i västra Uppsala. I Uppsala kommuns baskarta framträder dagens gällande fastighetsbeteckningar när kartan förstoras. Läs om Fjärdingen på Wikipedia. Boken Uppsalas gatunamn av Mats Wahlberg och utgiven av Ortnamsarkivet i Uppsala ger en historisk översikt av staden och dess gatunamn. Fjärdingen beskrivs på 15 sidor. Boken kan laddas ned här.


Den Gustavianska donationen

Fastigheterna 1 - 4 i kartan förvaltas av Uppsala Universitetsförvaltning med anor tillbaka till 1624 efter den så kallade Gustavianska donationen. Gustav II Adolf  satte sin namnteckning under ett donationsbrev som gav universitetet över 300 gårdar och en mängd fasta tillgångar, främst jordbruksmark och skog. Idag förvaltas 603 stiftelser som formellt äger fastihgeterna. Mer om denna historia på förvaltningens hemsida.


Nya tider, nya namn på torg och gator

Kamphavstorg  framför  Övre Slottsgatan 14 A, B och C namnändrades 1968 till Martin Luther Kings plan  i samband med medborgarrättskämpens död. Sedan 1978 står en skulptur på planen kallad Befrielsen som skapades av uppsalakonstnären Olof Hellström till minne av Martin Luther King.


Tidigare hette gatan som gränsar i öster mot universitetsbyggnaden för Åsgatan, vilket var naturligt då den är dragen efter krönet av Uppsalaåsen. På 1400 eller 1500-talet namnändrades den till Slottsgatan vilket hänger samman med dess sträckning fram mot backen upp till Uppsala slott. Gatan benämndes också Stora Slottsgatan. I 1671 års plan över Uppsala stad fick den därefter namnet Öfre Slottsgatan samtidigt som Kongshögagatan nedanför slottet namnändrades till Nedre Slottsgatan. Läs mer i boken Uppsalas gatunamn som kan laddas ned ovan.


Stenstadens framväxt med Paris som förebild

Under 1800-talets senare år genomgick Uppsala en genomgripande förvandling som fortsatte in på 1900-talet. Kvarterets gestaltning med en tät och hög bebyggelse var typisk för sin tid och återkommer i många  europeiska städer, även svenska. Historien berörs i boken Nittonhundratalets Uppsala (Del XI i serien Uppsala Stads Historia,  kap. 16-17) av av Tommy Möller och Hans Norman. Byggnadsidealet omsattes i 1874 års svenska byggnadsstadga som "frikostigt erbjöd möjligheter att bygga både på höjden och att utnyttja tomtutrymmena väl och som därför gav goda tillfällen till förtjänster". Tyvärr har mycket av denna bebyggelse förvunnit under 1900-talet, även i Uppsala.


Förebilden till byggnadsstadgan kommer enligt författarna från Paris. Under Napoleon III genomgick den franska huvudstaden en radikal  omgestaltning åren 1852 - 1870 som leddes av ämbetsmannen G.E. Haussman Det nya stadsbyggnadsidealet har benämns regularism och även Haussmansystemet. Kompakta och höga kvarter längs stora, nyanlagda, boulevarder och avenyer ersatte en mycket äldre bebyggelse. Här  finns 1874 års svenska byggnadsstadga att ladda ned.


Bra källor om det historiska Uppsala

Uppsala i korthet med fokus på nutid och överskådligt om historien finns på Wikipedia.

En omfattande artikel på Wikipedia om stadens historia finns här.

Stadsarkivet är ingång till kommunens alla arkiv. Förvarar originalritningar på hus i staden från ca 1870–1970 och landskommunerna från cirka 1950–1970. Här finns även äldre kartor och stadsplaner från 1800-talet och framåt och mycket mer.

Riksarkivet / Landsarkivet i Uppsala förvaltar en stor samling dokument  varav alla inte digitaliserats. Via nätet kan arkiven sökas på flera sätt.

Uppsala universitetsbibilotek är en självklar guldgruva.

Databasen Alvin utvecklas och drivs av Uppsalas, Lunds och Göteborgs universitets-bibliotek i ett samarbete med 60-talet andra kulturinstitutioner.

Upplandsmuseet. Utställningar på fyra vånigsplan. Från en dator på museet kan  samligen med bl.a. drygt 200 000 fotografier nås. Upplandsmuseet utnyttjar DigitaltMuseum.

DigitaltMuseum.se är en gemensam databas för 63 norska och svenska museer med två miljoner objekt och som växer snabbt. En sökning på ordet Uppsala gav 368 959 träffar och ordet Kamphavet 241 träffar i maj 2019.

                                                        -- Övrigt --

Scribo är en blogg om både nutid och dåtid.

Verelius källare, en källarglugg i Åsgränd. Skrift utgiven av Upplandsmuseet i samband med utgrävningar runt Övre Slottsgatan. Laddas ned här.

Historia på nätet utveckas snabbt och ovanstående är en ögonblicksbild i september 2018. Vi tar gärna emot tips om hur ovanstående källor utvecklas och nya intressanta historiska sajter ur ett uppsalaperspektiv.


Vi söker bilder,

dokument

och historier


Som kvarteret ser ut idag har det en historia som sträcker sig från slutet av 1800-talet men med betydligt äldre rötter än så.

Alla bidrag, kommentarer och förslag är välkomna!

Ulf Bergmark

0701-324045

e-post