----- 1800-tal -----

Om Kamphavet

1800-talet


 Branden 1809 raderade ut stora delar av staden norr om Domkyrkan och Exercitiegården. Under senare delen av seklet tog staden de första stegen in i moderniteten i takt med industrialisering, nya offentliga verksamheter och järnvägens ankomst. Norra delen av kvarteret Kamphavet utplånades men hit  nådde de stora förändringarna först under seklets allra sista år.


Seklet börjar illa med den stora branden 1809 som främst härjade stadsdelen Fjärdingen i stadens nordliga del. Befolkningen minskade från drygt 5 000 till drygt 4 000 personer under det första decenniet. Det dröjde till någon gång på 1830-talet innan stadens invånarantal var tillbaka på den tidigare  nivån. 


Från seklets andra hälft skedde en för den tiden explosionsartad befolkningstillväxt. År 1850 bodde här 7 000 personer. Till den sista december 1900 hade befolkningen vuxit till 22 855. Under denna tid sprängdes de gamla stadsgränserna.   Ett exempel på hur Uppsala utvidgades var  det snabbt växande Luthagen som  inkorporerades i staden 18 april 1879.  Järnvägen till Stockholm invigdes i september 1866 och  fick stor betydelse för utvecklingen av staden.


Den snabba expansionen syns tydligt i kartor från den här tiden. En stadskarta från 1842 avgränsar staden på likande sätt som i början på seklet. Däremot visar uppsalalitografen Robert Schumburgs karta från 1882 en helt ny stadsbild som vi idag fortfarande känner igen. Då hade befolkningen vuxit till 18 500 personer och expansionsplanerna är tydligt utmärkta på kartan. Cirka hundratalet nya kvarter är inritade på åker- och ängsmark som då ännu saknade egentlig bebyggelse. Expansionen skedde främst i norr och i öster. 



































Kvarteret från domkyrkans torn. 1800-talet passerar kvarteret Kamphavet utan att lämna särskilt mycket efter sig i offentliga bildarkiv. Att  stadsbilden samtidigt förändras, främst under seklets senare hälft,  märks inte mycket av i fotot som är tagen från domkyrkans torn någon gång under 1870-talet. Fotograf okänd. Tillhör Uppsala universitetsbibliotek.


Ett enkelt trähus i kvarterets nordöstligaste hörn syns från tornet (se pilen).  Den stora byggnaden nedanför tornet är Exercitiehuset, det kungliga stall som presenteras närmare under fliken 1700-tal (t.h.) och som snart ska rivas till förmån för universitetets nya huvudbyggnad. Den vita kupolförsedda byggnaden omgärdad med parkmark  är observatoriet som invigdes 1853 och som fortfarande finns kvar men nu utan kupol. Mer om observatoriet här.


Observera de vidsträckta fälten mot väster. Vid den här tiden omger åkrar och ängar staden åt alla håll. Här finns  skogsbryn och träddungar en bit bort men i somliga riktningar syns om möjligt ännu  mindre av träd och skog. Jordbruksnäringen dominerar Sverige och avskogningen som pågått under sekler vänder först under 1900-talet.



Kamphavstorget vid korsningen S:t Olofsgatan - Övre Slottsgatan år 1856. Från vänster vaktmästare Wibergs gård i kvarteret Kamphavet som ser ut att vara en annan byggnad än på fotot ovanför som är taget cirka två decennier senare. Fattighuset rakt fram.  "Brundisium" till höver om fattighuset på andra sidan Övre Slottsgatan där nuvarande Slottscaféet ligger. Till höger skymtar C. Åbergs trädgård som revs när Universitetshuset byggdes.


I mitten en övertäckt brunn, vad som återstår av det ursprungliga kamphavet vid den här tiden.  Innan branden 1809 stod  ett hus i kvartershörnet rakt fram i bilden vilket framgår av kartorna under flikarna 1600- och 1700-tal (t.h.). Torget omfattar här dock endast hörnet av kvarteret. Bakom konstnärens rygg finns bl.a. Vereliushuset.


Det så kallade Fattighuset står på en fastighet med en känd historia tillbaka till 1671. Huset på målningen stod klart 1835 på uppdrag av Domkyrkoförsamlingen och universitetet. Fattigvårdens verksamhet flyttades dock 1857 till större lokaler i  Svartbäcken efter en missväxt som satte många på bar backe. 1861 ordnade Fruntimmersföreningen barnkrubba i en del av lokalerna, Katedralskolan nyttjade andra delar och Skarpskytteföreningen bedrev aftonskola. 1869 omvandlades byggnaden till epidemisjukhus. 1906 flyttade Bondkyrko församling in som 1947 namnändrades till Helga Trefaldighets församling. Idag är huset en bostadsrätt med en egen hemsida.


Mer om Bondkyrko socken och församling dit Kamphavet också räknas här. Bilden tillhör Upplandsmuseet.




Uppsala universitets huvudbyggnad innan invigningen 1887. Den ligger på andra sidan Kamphavstorg från kvarteret  räknat. Därmed försvann Exercitiehuset och även de sista synliga ruinerna efter en borg anlagd på samma plats redan under medeltiden. Den benämndes Biskopsgården eller Biskopsborgen och har enligt källor  uppförts på uppdrag av Gustaf Vasa. Tyvärr finns inga äldre bilder bevarande på denna medeltida ringmursborg som ”återupptäcktes” vid utgrävningarna.


Borgens norra torn, benämnt Rundeln och  tidigre  även Styrbiskop, låg som en över mark stående ruin och gav namn åt Rundelsgränd strax intill. Tornet var 17,5 meter i diameter med 4,5 meter tjocka skalväggar. Bilden är taget 1886 när universitetshuset var så gott som färdigbyggt. Tillhör Uppsala universitetsbibilotek. Namnet Styrbiskop används senare på den bastion vid Uppsala slott där Gunillaklockan står idag.


Åtta  foton från utgrävningen finns  här. Sök efter "Ruiner efter ärkebiskopsslottet i Uppsala". Upplandsmuseets arkeologiska rapport Universitetsparken Lämningar efter ärkebiskopsborgen (2010:16) kan laddas ned här.




Uppsala från väster. Guache av Franz Alexander Berggren 1851. Observatoriet i förgrunden och kvarteret Kamphavet dolt där bakom. Klicka på bilden för en större version.  Tillhör Uppsala universitetsbibliotek.




Somliga bilder säger mer än tusen ord. Här är en ögonblicksbild från 1800-talet från en plats på vad som då beämndes Stockholmsvägen med universitetsbiblioteket Carolina Rediviva bakom träden t.v. och Uppsala slott som skymtar t.h. Målad av Eric Österlund (1812-1907). Under 1960-talet bytte vägen namn till Dag Hammarskjölds väg och är idag en hårt trafikerad led till de sydvästra stadsdelarna. Kamphavet ligger nära, blott tre kvarter bortom Carolina Rediviva. Tillhör Uppsala universitets-bibilotek.


------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Lästips: Boken 1800-talets historia av Lars Lambert innehåller 450 bilder från Upplandsmuseet och Uppsala universitetsbibliotek. Många foton är tagna av Henri Osti, den tidens stjärnfotograf i Uppsala. Han lämnade 16 000 glasnegativ efter sig och flera av dessa kan nås i de digitala arkiven som länkas på ingångssidan (klicka här).   Där finns också de kartor som nämns inledningsvis.